Klättra på Storktornet

Jag fick en video av en bekant i vilken en två-årig kinesisk flicka reciterar/sjunger en dikt av poeten Wang Zhihuan (688–742). På kinesiska förstås och jag förstod inget då min kinesiska ännu befinner sig på en lägre nivå än en två-årings. Mamman förklarade att dikten, som heter Klättra på Storktornet (Utsikten från Storktornet är ett annat namn), ingår i de berömda 300 Tang-poemen (det vill säga författade under Tang-dynastin). En dikt mamman själv lärt sig i skolan som barn utan att förstå den fulla innebörden av.

Wang var inte särskilt produktiv och endast ett fåtal av de 300 poemen kom från hans penna. Men just denna dikt är en av de mer berömda i Kina och skolbarnen lär sig den utantill ännu idag. Efter att ha letat en stund på nätet hittar jag denna tolkning (från kinesiska blir det oftast ett stort inslag av tolkning):

KinesiskaPinyinSvenska
白日依山尽Bái rì yī shān jìnDen vita solen sjunker bakom bergen
黄河入海流Huáng Hé rù hǎi liúGula floden flyter ut i havet.
欲穷千里目Yù qióng qiān lǐ mùFör att se tusen li* längre,
更上一层楼Gèng shàng yī céng lóuklättra en våning högre
*) tusen li ska tolkas som oändligheten.

En fin naturskildring där en person, kanske Wang själv, står en bit upp i Storktornet och betraktar hur solen går ner bakom bergen i väster. Landskapet sträcker sig långt men horisonten begränsar ändå synfältet. Klättrar han upp en våning kan han förstås se lite längre. Vänder han då blicken mot öster når den kanske ända ut till havet där Gula floden rinner ut.

Men så ytlig är inte den kinesiske poeten. Tornet är förstås en metafor över honom själv. Och det är på sitt kommande liv hans blick är riktad. Det Wang berättar för oss handlar om ambition och strävan. Om att höja sig. Om att förbättra oss för att nå längre. Ju högre du klättrar desto mer ser du – desto större blir världen för dig. Det kan gälla studier eller arbete. Det kan gälla en kärleksrelation. Det kan gälla något i det förgångna.

Tornet har funnits i verkligheten och låg vid stranden av Gula floden, på gränsen mellan Shanxi– och Shaanxi-provinserna. På 1200-talet förstördes tornet av Djingis Kahn och resterna har sedan dess begravts av sediment från Gula flodens översvämningar. Tornet återuppbyggdes (färdigt 2002) och ser idag ut som bilden nedan visar. Via Google Earth kan man se att på andra sidan om Gula floden finns fördämningar för att skydda åkerfälten där från översvämningar. På bilden nedan bakom tornet (i bilden till vänster om tornet) är dikten skriven med cirka tio meter höga kinesiska tecken. I fonden rinner Gula floden stillsamt på sin väg till Bohaihavet.

Källa Instagram

Videon nedan (från Google Earth) visar hur man hittar till tornets plats i Shanxi-provinsen i nordvästra Kina. Notera även här på fältet väster om tornet (uppåt i videon), dikten med sina tio meter höga tecken.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *