“Förlåten” av Agnes Lidbeck handlar om de två systrarna Ellen och Maria som åker ut till sin nyligen bortgångne pappas hus i skärgården för att tömma det. Huset som varit i familjens ägo under några generationer. Båda är ensamstående men Maria, den yngre av dem, har en son, Dag, som också följer med ut. De två systrarna är väldigt olika, både till kynne, utseende och social “status”. Ellen en globetrotter, Maria jobbar på vårdhem. De har också olika inställning till pappans hus, där Ellen snabbt vill bli av med det medan Maria är mer kluven.
Romanen förmedlar tydligt den existentiella “ångest” som finns dold i människors kvarlåtenskap och visar upp det förgängliga i livet. Blekta gardiner med revor. Nersuttna dynor. Jakob, systrarnas bror, tog också livet av sig i unga år, i just det huset. Även om det inte framkommer uttalat kan hans självmord ha hängt ihop med händelser som utspelat sig där i skärgården. Lidbäck låter läsaren bara ana vad som kan ha hänt genom små snapshot från syskonens tonårstid. Mycket elegant. Det är också intressant hur stämningen mellan systrarna växlar. Ibland tajt. Andra gånger avstånd som gör att de blir främlingar för varandra. Ändå kan jag känna att blodsbanden är starka.
Jag kan inte Lidbäck tillräckligt väl, men språket känns typiskt henne. Ofta korta meningar. Perspektivet växlar också hela tiden mellan Ellen och Maria. Ibland nästan mitt i en mening på det sätt Virginia Wolf gör i Fyren. Men det blir aldrig virrigt. Man förstår nästan omedelbart vems perspektiv som åsyftas.
Titelns dubbeltydighet är också väl funnen. Det dolda som delvis avslöjas, och systrarna som då och då ser varandra med mildare ögon under vistelsen i skärgårdshuset.
Jag ger den 7 av 10.
Visits: 12