Dagen efter tar vi nästan samma tåg men passerar Dujiangyan och kliver av vid ändstationen, Qingcheng för att ta oss till berget med samma namn. Det är ett av det mest kända taoistiska berget i Kina men inte det som intresserar oss speciellt. Naturen och klättringen upp till toppen drar oss till platsen. För första gången har vi inte riktigt vädret med oss. Förvisso inget regn men molnen hänger tunga och reducerar sikten.

Man kan ta trapporna, bli buren eller ta en linbana upp till nästan toppen. Vi tar förstås trapporna de 5-600 meternas höjdskillnad.

Jag visste inget om taoism innan och inte så mycket nu heller. Man eldar i alla fall mycket och kanske är det Lao Tzu, grundaren av taoismen, som syns på första bilden nedan, och hans skrifter som studeras på den sista.

Till slut når vi toppen, Laojun paviljongen, 1260 meter över havet, rätt trötta. Vägen ner går via ett antal olika tempel och byggnader. Vissa smala passager med djupa branter på sidan. Och man får ta det steg för steg som syns på videon längst till höger.